tisdag 4 september 2012

All vår väntan bliver lång...

Jag skickade ju in mitt förra manus till det absolut sista förlaget nu i början på augusti, och än har jag inte hört något. Det finns verkligen inget som är så nervpåfrestande som att vänta på ett refuseringsbrev. Det är nästan värre än att vänta på att ens barn ska födas... Nu har det gått 5 veckor och jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Mest förtvivlan, luttrad som man börjar bli.

Så, kom nu då, refuseringsbrev. Mina nerver orkar inte med att vänta!

9 kommentarer:

Kati sa...

Jag håller med, den där väntan är hemsk!!! Själv väntar jag med, men på svaret från lektören. det är ganska (mycket!) pirrigt det med. Så jag känner med dig. Men inte ska du väl vänta på en refusering! Ett erbjudande, det är det du ska vänta på. :)

Helena Milton sa...

Jag förstår att väntan är nästintill olidlig. Trist besked du fick.
Styrkekram kommer här!

Skrivarstudio ordOide' sa...

Har inte varit där själv ännu men får nästan kramp i magen när jag tänker på det. Puh...

Agneta sa...

Är inte där än, men kan tänka mig. Är urdålig på att vänta.
Håller tummarna att du får ett antagande! :). (Fel ord kanske?)

carolastromstedt sa...

Vilket envist tålamod vi ändå måste ha. Först längtar vi som tokar att bli färdiga med manuset och sedan när vi väl skickat in det våndas vi över svaret. Även om det är påfrestande så är vi nog världens mest tålmodiga människor :). Och ändå fortsätter vi att skriva och vägrar ge upp. Bra Nina! Jag hejar på dig. En dag slår drömmen in. En styrkekram från mig med.

Spader Madame sa...

Håller tummarna för att det blir snart!

Ninas skrivarlya sa...

Kati: Hu ja, lektörsvar är nästan lika läskigt som förlagssvar! Haha, tack för pepp. Självklart är det ett erbjudande!

Helena: Har inte fått något svar än, men väntar. Tror dock att det är en refusering. Har en känsla att det är så.

Skrivarstudio: Usch ja, det är jobbigt. Men samtidigt så är det ju ändå så att man har ju faktiskt skrivit ett manus. Ett helt manus!

Agneta: I know. Jag har svart bälte i dåligt tålamod, så det är en plåga. Tack för tummar.

carola: Tack snälla du för dina fina ord. Visst är det så att vi vägrar ge upp. Man måste ju ha sina drömmar att leva för, annars skulle man inte utvecklas. :)

Spader: Tack snälla du! Det hoppas jag med.

Andra intryck sa...

Jobbigt att vänta så länge, hoppas du kan fokusera på det andra manuset under tiden. Jag håller tummarna att väntan var värd det!

Jenny sa...

5 veckor..! På alla förlagssidor jag varit inne på står det att de hör av sig efter 3-6 månader. Sikta in dig på 6 månader så blir du glatt överraskad! ;) Så slipper du gå och vänta varje dag!
Fokus på något annat så länge så går tiden i rasande fart!
Lycka till! :D