Idag lär jag nog tillbringa en del tid vid datorn misstänker jag. Jag hade först tänkt att vi skulle hitta på något skoj tillsammans, jag och barnen, men det lär bli hemma-dag idag.
Igår åkte vi till Farsta och gick på det där Kinahaket som har en jättegod buffé för ett bra pris. Vi åt tills magarna stod i fyra hörn, och sen gick vi in i shoppingcentret. Vi skulle leta några saker, men så trillar sonen handlöst (på ett slätt golv... fattar inte vad han gjorde egentligen...) och gör sig mer illa i den redan onda foten. Jag fick bära ut honom till bilen eftersom han inte kunde gå. Egentligen kunde han, men han var trött och behövde väl lite ömhet så jag fick bära.
Han har fortfarande lite ont i foten, så vi får ta en lugn dag hemma. Han får se film och spela spel så hinner jag skriva lite mer. Kanske jag måste jobba lite på uppsatsen också... Men först ska den digitala lien (deleteknappen) få jobba lite till, och jag ska skriva klart en ny scen.
Ha en härlig lördag allihop.
7 kommentarer:
Gott att läsa om hur mycket du skriver, det inspirerar mig till att ta tag i mitt med, igenigenigen, hoppas att jag kan komma igång.
kramkram
Det uttrycket kommer jag ta efter, super: "den digitala lien" :-)
Hur går det med sjuttonhundratalsmanuset då? Är det lagt på is?
Så najs för dig att det blir lite skrivlycka fastän att sonen trillat igen - eller tack vare kanske jag ska säga istället.
Njut nu vid tangenter kontra deleteknappen. Hej vad det går Nina:-)
Kram
Det är härligt att slunga den där lien omkring sig!
Cattis: Ta den tid du behöver. Känn ingen stress, de kommer när det kommer.
Kram
Helena: Vad roligt. :)
Katatrina: Det manuset ligger lite på is just nu. Jag vill redigera klart innan jag tar mig an det manuset igen. :)
Ebba: Det är härligt att sitta och skriva, även om det mest innebär att ta bort just nu. :)
Kram
Annika: Ja det är faktiskt det när man ser hur bra det blir efteråt. :)
Katarina (igen): Kul att du skaffat blogg nu! :)
Skicka en kommentar