söndag 18 september 2011

Där du är...

Där du är, finns ingen smärta

Där du är, finns inget lidande

Där du är, kan inte jag komma och få hjälp när jag behöver dig.

Där du är, kan inte jag prata med dig.

Där du är, kan jag inte röra vid dig.

Där du är, finns inte jag.

Men du är ändå här.

Genom mig, min syster och våra barn finns du ändå här.

Genom oss, i oss.

Ditt arv, dina tankar och omtankar lever ändå kvar.

Du är där, vi är här.

Varför är du inte här?!

5 kommentarer:

Helena Milton sa...

Vilken fin och talande dikt. Take care!

Susanne B sa...

Så fint!

Maria Engelwinge sa...

Fällde en liten tår. Så fint.
Många kramar till dig från en som vet

Författarvisionären Ebba sa...

Nu kvider jag lite här borta på västra sidan om stan. Så fin dikt du skrivit.
Kramar i massor

Annelie sa...

Fina ord. Kram!