fredag 9 september 2011

Refusering och VAB

Igår lekte sonen på dagis och han hade väldigt kul, ända tills det hände. Han och en kompis krockade så han ramlade och vrickade foten i fallet. Han haltade hem och hade en punkt på foten som gjorde ont när man kände efter. Ingen svullnad och inte blå och han kunde röra tårna. Skönt det då så det inte är brutet. Under kvällen blev foten bättre så han kunde gå på den, och jag hoppades att det skulle bli bra tills idag. Men i morse hade han fortfarande ont så han fick vara hemma idag och vila upp fotstackaren lite. Så idag blir det lite uppsatsskrivande (om det går när han är hemma och babblar hål i huvudet på mig. Hihi...) Kanske det går lättare med lite nöjesskrivande istället... Vi får se.

När jag öppnade min mailbox i morse hittade jag en refusering på mina barnmanus. Jag hade faktiskt glömt bort att jag skickat till det förlaget, så jag blev lite snopen. Det tog dem bara 8 månader att läsa och refusera, och de bad faktiskt om ursäkt att det tagit sån tid. Annars ett standardmail...

Tur det finns kaffe att pigga upp sig med. Nu lite redigering.

4 kommentarer:

Författarvisionären Ebba sa...

Kaffe och en sonkram kan behövas då för dig idag. Skönt att de har vett att be om ursäkt iallafall.
Kram

Helena Milton sa...

Men så hemskt att behöva vänta så länge, tur i oturen att du glömt bort att du skickat dit. Soliga hösthälsningar!

Annelie sa...

Stackars sonen! Hoppas foten blir bra och att du fick något gjort på uppsatsen!

Åsa Hellberg sa...

Min sons fot varken svullnade eller blev blå och han kunde vicka på tårna, den var bruten ändå...
Ett ben på utsidan mitt på.
Däremot vägrade han att stödja på den för han hade så ont.