Att det ska vara så svårt att börja ett manus?! Började med mitt 1700-talsdrama idag, men jag har så himla svårt att komma igång. Jag vill komma lite längre så jag kommer igång med flytet i storyn. Jag har alltid haft svårt för början, vet inte varför. Tycker det känns fånigt och pretentiöst... Den känslan har jag alltid när jag startar upp ett manus, och jag förstår inte varför det blir så. Det blir ett sådant jobbigt hinder som gör att jag har svårt att komma igång och komma vidare. Jag fastnar bara och har jättesvårt att komma vidare.
Därför blev det kanske bara 5-6 rader idag. Inte mer. Åh vad less jag blir på början. Vill bara komma förbi den så jag kan få komma igång ordentligt. Jag vet att ingenting händer genom att bara sitta här och klaga. En roman byggs upp av att sätta ihop bokstäver till ord, ord till meningar och meningar till stycken och till slut så har man en hel bok. Det är bara att sätta igång och kämpa och stapla upp bokstäverna efter varandra och få till ord och meningar. Bara. Att. Sätta. Igång.
Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger: Även en tusenmilaresa börjar med ett steg. Som författarwannabe gör jag om ordspråket och säger så här:
Även att skriva en bok börjar med att skriva en bokstav.
6 kommentarer:
Jag tror det var hos denise R jag läste om tipset att lyssna på musik som hjälper en att komma i rätt stämning medandu skriver, någonting jag själv gjorde i somras helt omedvetet om genialiteten bakom. Om det kan hjälpa dig att komma tillbaks id en där kreativa feelingen så prova det. Jag har oftast inga problem att börja, däremot får jag alltid en svacka mitt i någonstans och undrar hur jag ska ta mig igenom detta, lol. Sedan kan man ju diskutera det första kapitlet/nledningens kvalitet, men det kan man ju alltid gå tilbaks och ändra senare :) hoppas skriv-fen kommer på besök hos dig snart. :)
Varför inte börja mitt i storyn då? Första kapitlet kan man ju skriva senare. Ett litet tips från en icke-författare bara
Jag förstår dig, känner mig också fånig. Men det är bara att skriva på, fastnar du så hoppa till en annan sekvens eller scen och skriv där så kanske det släpper.
Det är nog inte så konstigt att det är svårt att börja. Man kan ju ha en bild av själva storyn, gjort massor med research, känna karaktärerna i sitt inre men när detta ska på pränt första gången så kommer en annan sida in och stökar till det...HUR ska man använda språket? Vilken känsla vill man ha i sättet att skriva? Tempus? Jag tror det är så att hjärnan jobbar för fullt med dessa detaljer när man fastnar i början, när den jobbat klart flyter allt på, språk, tempus, sättet att formulera sig. Därför är musik också så bra, det puttar igång hjärnkontoret! Lycka till!
Så sant, så sant. Allt har en blygsam början.
Jag tror också på att bara skriva på och hitta flödet för att sedan gå tillbaka och förfina både text och innehåll.
Kram!
Katarina: Ja det där med musik... jag försöker då och då, men jag kan inte riktigt ha musik på när jag skriver. Jag kan inte koncentrera mig alls då. Men jag kanske har fel musik eller för hög volym eller så. Ska försöka igen. Jag vill ha musik i bakgrunden eftersom jag är musiktokig och kan för övrigt inte leva utan musik. :)
Tina: Ja det är ju en idé. Tack. :)
Malin: Tack för råd. Ska ta till mig det. :)
caroline: Tack. Ska som sagt försöka med musiken igen...
Anneli: Ja jag ska försöka igen och se vad som händer med flödet.
Tack så mycket för era fina kommentarer! <3 De värmer när man själv hamnar i en svacka, och det är så skönt att läsa era tips och tricks och få lite pepp. Bra egoboost. :) Tack igen!
Skicka en kommentar