Ett trist standardmail bara.
Så klart att jag blir besviken, men konstigt nog inte så besviken som jag hade trott innan. Jag tror att det är för att jag har försökt förbereda mig själv att det kommer att bli så här, så refuseringsmailet blev bara ett konstaterande av faktum, ett"jahapp det var väl det jag visste". Inget jag går och gräver ner mig för och fäller tårar över. No way José. Om jag ska vara ärlig så var inte det här förlaget som tackade nej mitt "favvoförlag", utan bara det "näst bästa". Favvoförlaget har ännu inte hört av sig, men de lär ju göra det ganska snart misstänker jag eftersom det andra förlaget hörde av sig nu. Förstås beror det väl på hur mycket de har att läsa och bedöma, men om jag minns rätt så skrev båda förlagen att de skulle höra av sig inom 2-3 månader, och där är vi nu.
Nu ska jag istället satsa på mitt barnboksmanus och så ska jag skriva vidare på min skräckis, plus att jag ska fundera vidare på den här deckarnovelltävlingen som jag tänker deltaga i.
Se aldrig bakåt, se framåt!
6 kommentarer:
*håller tummarna*
Tack söta Tina! <3
Usch för de där refuseringarna! Men vi kämpar vidare :) Plötsligt händer det.....
Kramar!
Riktigt tråkigt fast man är förberedd på sådana här svar!
Spännande med dina andra projekt - det är bra att fokusera på annat, och framför allt att inte ge upp!
Kram!
Jag har också ett favoritförlag för minn barnboksmanus som är ute nu. Det gör att refuseringar från andra känns mindre jobbiga. Men att få nej från favoriten svider nog lite mer.. Men nu hoppas vi att det går bra!
Anneli: Ja det är det vi får hoppas på. För oss båda. :)
Annika: Ja det är trist, om än väntat. Men jag ger inte upp. Än. ;)
Annelie: Ja det är det jag fasar för, att favoritens "nejtack" kommer att få mig nedslagen. Det är ju liksom sista hoppet nu också eftersom jag inte skickat till fler förlag i den här vändan.
Kram på er!
Skicka en kommentar