Min son, 1 dygn gammal...
Tänk vad det kan vara små saker som kan ge inspiration till nya manus. Jag och sonen gick hem från dagis igår och pratade lite om naturfenomen (han är inne i sin mest frågvisa period just nu... vem då? varför då? hur då?...), och den diskussionen gav upphov till en strålande idé för ett barnboksmanus. Ska bara kolla så det inte finns en sådan bok redan... ;)
Om jag får den utgiven så ska jag dedikera den till min son för att han gav mig idén till boken.
7 kommentarer:
Jag har också fått idéer när jag pratat med mina barn. Får se om någon av dem blir en bok så småningom. Ibland kan det vara små detaljer som får igång tankarna... lika spännande varje gång.
Spännande!
Jag ser fram emot att höra mer om hur det går :)
Kram!
Men vad mysigt. Jag kan sakna min dagisunge trots att han har blivit världens bästa tonåring.
Annelie: Ja visst är det spännande. En liten sak de säger kan trigga igång en idé till en barnbok! Helt fantastiskt.
Anneli: Jadå, jag kommer att berätta hela vägen vad som händer. :)
Kram
Åsa: Ja varje ålder har ju sin charm. Ibland önskar jag att han vore stor, och ibland önskar jag att min tonåring vore liten igen. Men men, det är bara att acceptera.
Visst är det bra att samtala med barnen. Man förstår deras värld bättre. vad spännande med din nya idé. Vill läsa mer om den. :) Kram
Malin: Det kommer info... ;)
Kram
Hejsan, jag jobbar bland annat som barnboksillustratör/författare och har precis skapat ett inlägg med tips om hur man kan få sitt manus publicerat mm. Kika in om där om ni vill ;)
http://www.rita.nu/?portfolio=har-du-skrivit-ett-barnboksmanus
/Malin
Skicka en kommentar