Är på väg hem efter sista seminariedagen på universitetet för den här terminen och det känns så skumt inom mig. Dels känner jag mig så nöjd med mig själv och vad jag har åstadkommit under den här terminen under de premisser jag haft med föräldrarnas död. Men samtidigt så känns det så tomt och konstigt och jag kan inte riktigt Sätra fingret på vad det är. Kanske för att jag hade gruvat mig enormt inför dagens redovisning, och när den slutligen var klar så känns det bara: jaha? Och nu då?? Var det allt?
Men sedan är det så också att "klassen" kommer att splittras eftersom många redan har skrivit sin C-uppsats och är därmed klara med utbildningen nu. En av tjejerna i min basgrupp är klar nu och det kändes trist att inte träffa henne mer. Men vi ses i sommar förhoppningsvis.
Konstigt, tomt, skumt men ändå en lättnad över att terminen snart är klar. Jag har bara min mördaruppgift kvar... Men snart är den klar också. Jiiihaaaa!
Men sedan är det så också att "klassen" kommer att splittras eftersom många redan har skrivit sin C-uppsats och är därmed klara med utbildningen nu. En av tjejerna i min basgrupp är klar nu och det kändes trist att inte träffa henne mer. Men vi ses i sommar förhoppningsvis.
Konstigt, tomt, skumt men ändå en lättnad över att terminen snart är klar. Jag har bara min mördaruppgift kvar... Men snart är den klar också. Jiiihaaaa!
2 kommentarer:
Vilken uppgift är det som är mördaren; C-uppsats?
Nej, c-uppsatsen blir till våren. Jag har en mördande trist uppgift som måste skrivas klar som jag ligger efter med. Den skulle lämnas in i höstas, men så gick mamma bort och då kändes det inte riktigt aktuellt att göra klart den. Men nu är jag klar med alla andra uppgifter så nu gör jag klar den så jag inte har något som hänger med till nästa termin.
Skicka en kommentar