tisdag 17 januari 2012

Saknar mitt skrivande...

Jag har en sorg i mitt hjärta. En sorg som innebär att jag inte hinner skriva något numera. Jag har gått upp på heltid nu från 1 januari, så jag slutar 16,45 varje dag utom fredag. Är hemma en timme senare och då är det middag, avdukning och nattning av son. Efter det är det jobb som gäller. Ibland kan jag sitta 3-4 timmar varje kväll för att planera lektioner och rätta inlämningsuppgifter och prov. Varje kväll! Förutom min heltidstjänst. De som säger att lärare har ett glassigt jobb vet inte vad den pratar om. Vi är värda våra lov kan jag säga... Jag är så trött så ögonen går i kors och jag vill bara lägga mig. Trots det måste jag sitta uppe och planera lektioner tills klockan blir typ halv 12... Det är inte vettigt. Men första åren är ju riktiga hundår innan man fått till en bra planering och har byggt upp en bank av lite uppgifter och sånt som man kan ta av.


Till detta kommer min systers annalkande fyrtioårssfest och att vi ska välja skola både till sonen och dottern. Sonen ska in i sexårsverksamheten och dottern ska välja gymnasium. Det är mycket nu. Tyvärr hinner jag inte skriva när det är så här mycket att göra, men tankarna flyger ofta iväg till manusen och hur jag ska gå vidare. Få se när jag hittar tid.

Snart.

Hoppas jag...
Den här vill jag ha. Tycker det är så vackert med fågelburar med blommor i. Den här finns HÄR.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Usch så sorgligt det lät men jag förstår att det är så det är. När jag var liten (innan skolstart) ville jag bli lärare. Efter att ha gått i skolan några år med alla läxor, dvs arbete efter arbetstid, så ändrade jag mig raskt med tanke på att det är så det ser ut för lärarna. Inget för mig ...

Agneta sa...

Trist. Men som du skriver, det blir bättre!

Ebba Range sa...

Mitt hjärta sörjer med ditt.
Jag har oxå haft sådana perioder när det inte funnits tid o ork på månader i sträck - men man får se bortom det ... där framme någonstans ...

Skickar en ny dygnsklocka till dig med 48 timmar genom cyberrymden - lägg den under kudden:-) En bukett med krispiga tulpaner hänger oxå med - kolla vilka härliga färger:-)
Stor kram

Anneli Stålberg sa...

Åh, jag känner så väl igen din sorg. Livet har en tendens att tränga sig emellan. Andra viktiga saker tar plats och lämnar ingen eller lite plats för egentid. Men tid är det enda som det ständigt kommer mer av, så snart är det din tur :)

Kramar!

Åsa Hellberg sa...

Jag tror att det är smart att göra som du gör, det vill säga lägga åt sidan så att du inte spränger dig. Men jag förstår att det är svårt.

Ninas skrivarlya sa...

Helena: Ja ibland undrar jag vad jag gett mig in på... ;)

Stort och smått: Ja det hoppas jag med. Någon gång så. :)

Ebba: Tackar så mycket för lite extra tid och vackra tulpaner. Det behövde jag verkligen. :) du är fantastisk men det vet du redan. :)
Kram

Anneli: Ja det är ju det vi kan vara säkra på att det kommer ny tid hela tiden, så jag får försöka förvalta den väl och hoppas att jag hittar en lucka och får lite skrivtid. :)
Kram

Åsa: Ja, jag har dessvärre inget val. :( Jag VILL skriva, men måste prioritera annat just nu.