Slitna deckarklichéer

Ja, det vet man ju hur receptet på en deckare ska se ut? Eller? Jag är ingen deckarfantast, men jag läser lite deckare mellan varven för att jag fascineras av dem, så jag kan inte säga att jag är något annat än en novis inom detta område. Länken ovan är egentligen en parodi, men visst finns det lite sanning i det också.

Nu gick SvD ut häromdagen och menade på att förlagen drunknar i alla dessa halvtaskiga deckarmanus som följer standardformulär 1A. Det som behövs är lite omstruktureringar och förnyelser i deckargenren för att få förlagen att höja på ögonbrynen, anser flera förläggare. Fast detta kan väl sägas vara giltigt för alla genrer egentligen, tycker jag? Vilken genre (eller läsare) står ut med att alla böcker som ges ut är stöpta i samma form, oavsett om det är deckare, romance eller självbiografier? Jag vill gärna läsa lite nytt och fräscht ibland, men faktiskt så kan jag emellanåt känna att det är tryggt med en deckare skriven i Formulär 1A också. Det är då jag läser Camilla Läckberg till exempel... ;)

Detta får mig faktiskt att börja fundera ett varv extra över var min deckare ska utspela sig. Just nu är det i Stockholm (eftersom jag bor här), men jag har två andra alternativ som jag faktiskt övervägt redan innan att jag ska låta mitt deckarmanus utspela sig. Vi får se hur det går, men jag måste nog bestämma mig ganska snabbt innan jag kommer för långt in i manuset och måste ändra miljöerna. För övrigt tror jag att jag har lite annorlunda att komma med i mitt manus...