Jag orkar inte skriva. Jag. Orkar. Inte. Och det irriterar livet ur mig. Jag vill verkligen, men dels tar plugget så mycket tid (förstås), och sedan på eftermiddagen är jag så trött så jag orkar inte. Dock maler tankarna i huvudet hela tiden och jag funderar på personer och scener, men jag hittar ingen ork att fortsätta skriva. Visst kan jag ta och stänga ner internet för mig själv ett par timmar, men jag tror inte att det skulle vara så produktivt ändå eftersom jag är så förlamande trött. Åh vad jag hoppas på att Levaxinet ska börja verka någon gång så den sega knäcken i huvudet försvinner...
4 kommentarer:
Det hoppas jag för din skull, Nina.
Tack så mycket Åsa! :)
Innan Levaxinet börjar funka ordentligt kan det kännas som att leva i sin egen tvångströja av trötthet och tröghet. Hoppas det blir bättre snart. Kram
Jag känner samma sak och jag har inte ens en godtagbar ursäkt. :)
Skicka en kommentar