Sorgen går aldrig över. Ständigt påminns jag av att dödens fula käftar kan hugga tag i nära och kära när man minst av allt anar det. Numera är sorgen mest vilande, men kan braka loss som ett åskväder av något som minner mig om mamma eller pappa.
Idag såg jag filmen Svinalängorna med mina elever, och slutet berörde mig mycket med mor-dotterrelation som knakar lite men att man slutligen finner frid. Då hade jag svårt att få rösten att bära när vi pratade om filmen efteråt.
Idag skulle mamma ha fyllt 76 år. Grattis mamma, var du än är.
Minns du hibiscusen i trädgården mamma? Jag mindes den när jag såg den här hibiscusen på Teneriffa, och nu är den bara ett vackert minne. Precis som du är.
4 kommentarer:
Jag tänker på dig
<3
*kramar om*
Tack fina ni! Det betyder mycket.
Skicka en kommentar