måndag 28 februari 2011

För 25 år sedan...

... sköts alltså Olof Palme till döds. Jag ska direkt erkänna att jag är ingen anhängare av hans ideologi eller politik på något sätt, men det som hände då den där dagen för 25 år sedan det är något som alltid kommer finnas i huvudet, liksom 11 september 2001. En händelse som förändrade Sverige och oss alla som människor i vårt land.

Den 28/2 1986 befann jag mig i Belgien hos mitt ex (Hej B. om du läser det här!) efter att ha varit i London som au-pair i några månader. Jag skulle mellanlanda hos honom ett par dagar innan jag åkte hem till Sverige igen. Den där morgonen minns jag att hans pappa kom inrusande i vårt rum och ropade att Palme hade blivit mördad. Vi sprang ner till TV-rummet och lyssnade på de skärrade och upphetsade programledarna. Jag kommer så väl ihåg den oerhörda frustrationen över att min flamländska inte var tillräckligt bra för att förstå ordentligt vad de sade, så när jag ville att de skulle översätta så hyssjade de åt mig för de var själva så inne i nyhetsrapporteringen... ;)

Några dagar senare när jag hade kommit hem till Sverige igen så började jag direkt jobba som lärarvikarie i en lågstadieklass. Det var ju självklart att jag skulle ta upp vad som hade hänt, trots att det var ganska små barn, men de fattar ju mer än vad man tror och de hade ju hört massor från sina föräldrar visade det sig när jag tog upp det. Det var faktiskt väldigt svårt att lägga informationen på en bra nivå så de förstår vad en statsminister innebär och vad han gör och att förklara vad som hade hänt med honom utan att skrämma upp barnen, det var svårt. Jag vet inte om jag lyckades helt och hållet, men barnen frågade mycket och var nyfikna och ställde bra frågor så vi fick en bra diskussion. Det kändes bra trots allt.

Genom åren har ju alla undrat om man någonsin får fatt i mördaren. Jag tror inte det. Det har gått 25 år och det är en ofattbart lång tid utan att vi kommit närmare lösningens gåta. Den kommer nog aldrig att bli löst. Undrar vem som egentligen gjorde det ... teorierna är många. Även mina ...

1 kommentar:

Författarvisionären Ebba sa...

Den där dagen kan jag förstås inte glömma. Jag o min dotter var oxå på bio den där kvällen, men på Drottninggatan, vi såg Mitt Afrika. På morgonen fick jag höra om mordet på radio. Det påminde mig om när John F Kennedy blev mördad i Dallas i november 1963. Då var jag 12 år o jag o mina klasskamrater var totalchockade. Det var första ggn som jag förstod 'dödligheten' och sårbarheten. Det var som att trampa luft under fötterna, allt stod stilla. Så blev det oxå när Palme sköts.