Nu har jag läst klart Solviken av Annika Estassy, och den lämnar kvar ett varmt intryck i mitt inre. Den här boken är en pralin av godaste sort och jag känner att jag vill ha mer, mer, MER!
Handling (kopierad från adlibris.se):
Mitt i reklamhögen på Marie Lindsjös hallmatta i Solna ligger ett vadderat kuvert och väntar. Samtidigt sitter Niklas och Gabriel över varsin fredagsöl och reflekterar över livet, såsom det blev.
Inte långt därifrån, i en ljus och fräsch lägenhet i Stockholms innerstad, försöker Ylva stå ut med att det blivit vår och att Niklas inte bor med henne och dottern längre.
När Marie öppnar det vadderade kuvertet upptäcker hon att ödet, eller om det är faster Greta, har pekat ut en riktning åt henne; Solviken, ett färgglatt renoveringsobjekt i Roslagens skärgård. Marie, som känner hur fyrtioårskrisen närmar sig med raska steg, vet att hon inte har någonting att förlora, och kastar sig ut i det okända.
Det blir en omtumlande yttre och inre resa, inte bara för henne utan även för Niklas, Ylva och Gabriel som hon råkar på vägen och vars öden sammanflätas med hennes.
Mitt omdöme:
En pralin av godaste sort som sagt. Annika kan verkligen konsten att måla upp scener som gör att jag känner att jag är där, i Solviken, och jag trivs lika bra där som bokens Marie. Språket är ljuvligt, och handlingen likaså. Det här är en riktig feel-goodroman, och det enda negativa med boken var att den tog slut.
Nu sätter du dig ner och skriver en uppföljare, Annika, för jag vill veta mer!
Betyg:
5 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar