Hemma igen

Har alltså varit i Östersund idag och hälsat på pappa som ligger inne på sjukhuset. Han är i riktigt risigt skick tyvärr, men idag hade han tydligen en bättre dag för han satt ändå uppe och åt lunchen. Sedan sov han nästan hela dagen, och de gånger han var vaken var det mycket "goddag yxskaft" dessvärre. T ex undrade han när det var påsk? Och så fick han för sig att jag var min syster flera gånger. Nåja, jag tror han uppskattade besöket ändå trots att jag mestadels satt på en stol bredvid och läste min bok.

All min beundran till personalen på avdelningen! Fantastiska människor som alltid har en hjälpande hand eller ett snällt ord till övers och alltid har patienten i fokus. Fick prata med läkaren en stund också, och hon var mycket sympatisk. Gav dem ett bidrag till kaffekassan och öste lovord över dem.

Dessvärre var vädergudarna inte med mig idag. Det regnade "katter och hundar" och det var bara 14 grader. Så jag fick stega in på Åhlens och köpa mig ett paraply! :)

Men nu ska jag sova. Är så trött ...

Recension "Vita tänder" av Zadie Smith

Loosern Archie Jones försöker ta sitt liv, men misslyckas. Han träffar den vackra Clara från Jamaica och de gifter sig hastigt och lustigt 6 veckor senare. Han är 47, hon 19. De får dottern Irie.

Archies bästa vän, bengalen Samad Iqbal har hängt på sedan de krigade sida vid sida i Europa. Samad vill leva upp till sin farfarsfars Mangal Pandes rykte som "krigshjälte", men det är ingen annan än Samad som förstår sin förfaders storhet. Samad flyttar till England och gifter sig med Alsana, som brukar få sin vilja igenom medelst brottningsmatcher med Samad på bakgården. Tillsammans får de sönerna Millat och Magid.

Boken börjar bra när Zadie Smith tecknar upp en hög tragiska figurer som man ändå kan känna en viss sympati för, men någonstans på vägen förlorade hon mig. När boken tappar sina karaktärer för all politik, etiska diskussioner och religiösa grubblerier som tar över, då tappar jag intresset också.

Jag hade höga förväntningar på boken innan jag läste den och tog mig an den med glupande aptit eftersom man hade hört så mycket om den. Dessvärre blev jag besviken. Efter ungefär 3/4 av boken var jag så uttråkad att jag läste ut den bara av ren tjurighet, inte av intresse. Slutet var rörigt och fick mig att gäspa och bara skumläsa.

En riktigt upphaussad bok som jag bara ger betyget 2 av 5.

En snabbtripp imorgon

Farsans hälsa blir allt sämre och sämre. Syster med familj var och hälsade på honom igår och hon ringde mig senare på kvällen och sade att om jag vill se honom mer i livet så ska jag passa på nu, för det kan snart vara för sent. Det skulle jag aldrig kunna förlika mig med om jag inte skulle hinna träffa honom igen, så jag tog ledigt från jobbet imorgon och har beställt flygbiljett. Planet lyfter 8.20 och jag är hemma i Stockholm igen någon gång efter 20 på kvällen. En lång dags färd mot natt ...

Vi skulle ju egentligen åka till Sundsvall med några vänner för att hyra en stuga på en helt makalöst fin camping (vi var där för 2 år sedan och det var helt underbart). Dessvärre blir det inget av den resan som läget är nu. Sedan fyller min svåger 40 och veckan efter fyller svärfar 80, så vi får se hur mycket firande det blir ... Beroende på hur länge pappa lever ...

Det blir en jobbig dag imorgon och jag lär få ladda med näsdukar. :(

Nu är böckerna här!

Vilken härlig läsupplevelse som väntar mig nu!! Först ska jag ta mig an "Hundraåringen ..."

Premiärdopp

Har badat i poolen idag. Årets första dopp. 22 grader i

vattnet är ju inte alls fel. Mmm ... Det är det bästa jag vet att bada en varm sommardag. Det är så lyxigt att ha egen pool, även om det är en uppblåsbar pool inköpt på Toys `R´us för typ 600 kr. Det är 5:e året den tjänar oss nu så det lär väl bli sista sommaren för den för den läcker i en ventil som står och droppar. Nåja. Man får vara glad ändå att den hållt så bra som den gjort.

Imorgon blir det bad igen!

Försök ignorera det vackra ansiktsuttrycket när jag kisar mot solen, och den mjölkvita huden som bländar ...

Sommaren är här

Jag är ingen öldrickare i vanliga fall, men på sommaren är det gott att svalka sig med en kall öl. :)

Bleka, bara fötter i gräset

Bluffande mäklare

Idag gjorde vi ett intressant test. Mitt ex och hans nya fästmö skulle ha köpt ett hus i samma område som vi bor i, men avstod eftersom det kom fram vid en besiktning att det fanns mögel i taket!

Nu såg vi att huset var ute igen, och full i f*n som vi är så tänkte vi att vi går dit och kollar mäklaren och ser hur ärlig han är. Vi låtsades vara intresserade och frågade lite om det är besiktat och vad man hittade då. Han påstod att "huset är friskt"!! Jag höll på att ramla baklänges av det påståendet, och svamlade på lite om att: "Ja man vill ju inte bo i ett hus med mögel ..." Det höll han med om men sade att det hade ju inte det här huset! Nähä?

Vi var där lite sent, precis när visningen var slut, men det är ny visning imorgon igen och då funderar maken på att gå dit och först fråga lite lurigt: "Vi har ju sett att huset varit ute tidigare. Vad är det som gjort att de köparna inte avslutade köpet?" Bara för att se vad han säger. Det är exakt samma mäklare nu som då, sade exet när jag sms:ade honom, så mäklaren är ju fullt medveten om varför huset inte såldes. OM han nu skulle börja svamla bort sig, så kommer min man att säga till honom sanningen. Att vi vet att det finns mögel i huset eftersom vi känner de som skulle ha köpt det ...

Dessutom hade man gjort en radonmätning som verkar vara helt fel utförd. Man ska ha mätaren i huset i minst 2 månader enligt Gammadatas hemsida, men de hade bara haft mätaren i en vecka! Snacka om hastverk! Det verkar också oseriöst tycker jag för då får man inget rättvist resultat.

Hur kan man vara så oärlig och ljuga oss rakt upp i ansiktet? Man blir så förbannad. Säg som det är för h*lv*te, det kommer ju fram förr eller senare ändå.

En sak är då säker; de här mäklarna kommer vi aldrig att använda oss av! Never ever! Usch!

Att förbereda sig för ett smärtsamt avsked

För er som läst min gamla blogg så vet ni att min far är svårt sjuk. Han har grav hjärtsvikt och dessutom nu även njursvikt. Han har egentligen mått ganska OK fram till i januari/februari någon gång när han fick en ny hjärtinfarkt. Efter det så har hans hälsa raserats, och det har gått så fruktansvärt fort. Bara sista två veckorna har det hänt så himla mycket. Han orkar knappt prata längre utan väser fram orden. Han orkar inte äta, vilket medför att han är svag och går ner i vikt. Alla hans värden håller på att gå åt pipan ...

Han ligger ju inne på sjukhus just nu, och jag pratade med en sköterska där idag ett bra tag. Jag sade att jag inte tror att han överlever sommaren. Det trodde inte hon heller. Då blev det så himla påtagligt. Stod en stund senare och tittade ut genom fönstret och bara njöt av sommarens prakt. Då insåg jag att min far kanske själv vet att det här är med största sannolikhet den sista årstiden han upplever. Jag förstår det i alla fall, och det gjorde mig så ont. Jag grät en lång stund för jag vet vad som kommer. Jag tänkte tillbaka på hur han var, vem han var och jämförde med hur han är nu. Det är en skillnad som är så diametral som den kan bli. Han har inte varit en jättebra pappa, men han är ändå min pappa. Blod är tjockare än vatten sägs det och det får man väl ändå hålla med om.

Ibland är det en nackdel att ha för mycket kunskaper om sjukvården för man vet vad som väntar honom. Det enda man kan hoppas på är att han får somna in stillsamt på natten när han ändå sover.

Jag har med mig mobilen till sängbordet när jag ska sova, för när som helst kan det ringa. Varje dag som går är en dag närmare det smärtsamma beskedet ...

Midsommarbilder

Jamen välkomna hit ska ni vara då! Då sätter vi igång med att blogga här istället!

Här kommer lite bilder från min midsommar.
Midsommarstång i Farsta dit vi åkte och kollade in läget när det nu var perfekt väder! Fint och så otroligt mycket folk!!

Blommor från trädgården blev en fin midsommarbukett.

Matjestårta! Mmm...

Marängtårta med svenska jordgubbar!!


Jag hugger in på tårtan.

Sista testinlägget...

Måste testa hur det blir med signaturen som jag äntligen fått till!

Äh jag ger upp!

Jag har hållit på i flera dagar för att få bort de där ikonerna utan att lyckas. Bara att bita i det sura äpplet och inse att slaget är förlorat. Nu ska jag i alla fall snart officiellt inviga den här bloggen.

Snart ...

Men jag blir galen

Hur får jag bort de där j*kla "ikonerna" under inlägget där man kan dela inlägget på facebook, twitter osv. Jag vill inte ha dem där! Morr...

Ny blogg ... igen!

Nu ska jag testa en ny blogg igen. Att jag aldrig kan ge mig? Jag kan inte komma till ro med någon blogg som jag trivs med helt och hållet, men kanske nu? Få se när jag vågar ta steget att byta hit ...