Sommarläsning

Det finns få saker jag njuter så mycket av som sommarläsning. Det är så avkopplande och njutningsfullt att bara få sjunka in i härliga böcker. Särskilt på sommaren. Har läst ut en rätt tråkig bok jag köpte på Arlanda (Innan floden tar oss av Helena Thorfinn) och just nu läser jag en klassiker som dottern tryckt på länge men nu äntligen läst ut. 

Sommar och Jane Austen. Kan inte bli bättre. Jo förresten det kan det. Jag vet att när jag kommer hem från Cypern så väntar ett recensionsexemplar av Simonas senaste bok på mig i posten. Ser fram emot det! Härliga lässommar!

Hoppas ni också läser en massa bra böcker i sommar. 

Life is goooooood

Njuter rejält av livet just nu. All inclusive. Pool. Värme. Sol. Drinkar vid poolkanten. Jag behöver inte mer än så. 

Det enda rätta av Susanne Boll

Jag har läst ut Det enda rätta av Susanne Boll, och det var en riktig bladvändare.

Handling (kopierad från adlibris.se):
Tre kvinnors liv kantrar. Fullständigt. 

Nedräkningen har börjat, men julen kommer inte att bli som någon annan. Hon vet det. För mycket har hänt.

Psykologen Maria är lyckligt gift med Manne och mamma till två små barn. När hon upptäcker en knöl i bröstet drabbas hon av en fruktansvärd dödsångest. Och riskerar allt för att lindra den. Nu hotar sanningen att hinna ikapp henne. 

Helmi arbetar som läkare på onkologen, Karolinska Sjukhuset, och rollen som dödens budbärare står henne upp i halsen. Hon fattar ett drastiskt beslut som, enligt henne, skonar både henne själv och patienterna. Samtidigt börjar hennes noga kontrollerade liv att krackelera. Ångestfulla minnen som hon trodde sig förträngt för alltid pockar på uppmärksamhet och hennes gamla bedövningsmedel, sex, fungerar inte lika bra som tidigare.

Isabelle är förskollärare och längtar intensivt efter egna barn. Hon är lyckligt kär i sin sambo Jerker men börjar bli frustrerad över att han vill skynda långsamt i relationen. Men är Isabelle själv verkligen så redo för ett liv med Jerker som hon tror? Hon förföljs av tanken på ett par mörka ögon som hon trodde var borta. För alltid.

Medan en gråkall december sänker sig över Stockholm, korsas de tre kvinnornas stigar, den psykologiska spänningen skruvas upp och livsavgörande val måste fattas.

Mitt omdöme:
Susanne har gjort det igen! En makalös bladvändare där man sugs in i berättelsen och slutar andas för det är så spännande. Jag andas inte ut förrän sista sidan, men kan ändå inte andas normalt på ett bra tag eftersom boken hänger kvar i mitt inre. Länge. Trovärdiga karaktärer, ett härligt driv och ett klart språk gör att jag inte kan lägga boken ifrån mig, för jag bara måste läsa lite till, och lite till, och lite till...

Det här är en perfekt bok att ha nu under semestern, så LÄS!

Betyg:
5 av 5

Flyg, mitt manus. Flyg!

Nu, mitt lilla manus 2, är du ute och prövar dina vingar för första gången. Du har nu fått flyga till mitt drömförlag som allra första förlag och fler ska följa. Veckla ut dina vingar, ta spjärn mot underlaget och ge dig av. Ut i (förlags-)världen där din storhet och skönhet förhoppningsvis blir upptäckt.

Det är nervöst för "mammahjärtat" att släppa ut sin nyfödda på egen hand, och jag kommer att försvara det med näbbar och klor mot förlag som inte vill ge ut det. Inte riktigt kanske, men så känns det.

Det står på egna ben nu och det är jätteläskigt!

Lycka till manus 2! Mamma vill att det ska gå hela vägen för dig nu!

Det där följebrevet

Oj vad dagarna rusar iväg. Jag hinner inte riktigt med mig själv.

• I onsdags var vi på studentfirande. En väns äldsta dotter tog studenten efter 3 års slit. Vi åkte till dem och firade med sång, smörgåstårta och vanlig tårta. Jättemysigt. 
• I torsdags på nationaldagen åkte vi till Farsta gård som vi gjort de senaste åren. Där är det musik, trollkarl, hoppborg, godisförsäljning och annat. Vi hade med oss picknick, och det var så härligt i solen att sitta och njuta av mat och fika, lyssna på musik och se trollkarlen. En perfekt dag. 
• Igår var jag ute med jobbet på picknick i en park. Vi åt god mat, drack vin, lekte lekar och skrattade gott. Också en perfekt dag.

Vilka härliga dagar jag har haft.

Men nu är det dags att göra klart manuset för en flytt. Jag har nu redigerat klart och landade på 87 934 ord. Just nu sitter jag och pillar med följebrevet. Nu ska en ny "baksidestext" skrivas och det är så otroligt svårt. Att beskriva ett helt manus på bara några få meningar som ska säga en hel del utan att säga allt, och samtidigt ska väcka ett intresse och en nyfikenhet, det är en konst i sig.

Bäst jag kämpar vidare.

Redigering klar.

Såja. Nu är manuset färdigredigerat, och det är så himla bra! Jag är stolt över mig själv att jag faktiskt skrivit två manus. Nu ska jag börja fila på ett följebrev och sedan ska det skickas in. Brrr... Lite nervöst är det allt.

Ikväll ska vi åka och fira en väns dotter som tar studenten idag. Det blir jättemysigt. Och förkylningen är bättre, tack och lov. Febern har gett med sig under dagen, och jag är bara lite snörvlig av och till. Men en sådan här ljuvlig dag, när syrenerna blommar för fullt, när fåglarna kvillrar i skyn och solen värmer gott, då är det gott att leva och förkylningen glöms bort.

Jaha

Här sitter jag hemma invirad i en filt och tycker synd om mig själv. Feber i natt och nu snuvig och lite skrovlig hals. Så nu kommer det bli "tycka-synd-om-mig-dag" hela dagen idag. Jag har miljoner saker att göra egentligen på jobbet (betygsättning och sånt som ska vara klart i övermorgon) så jag är ju inte ett dugg stressad eller så... Gaaahhh! Nåja, inget att göra åt det. Bara att bita ihop och göra det bästa av saken.

Kanske en kopp kaffe och lite redigerande kan hjälpa?

Sjungom studentens lyckliga dar...

Bild lånad från nätet

Idag tog min mentorsklass studenten. Några tårar blev det allt och jag fick en jättefin present och lite blommor. Det är så roligt att dela deras glädje denna dag, men samtidigt så tråkigt att många av dem kommer jag aldrig se igen. Mina underbara elever... Dessa ljuvliga individer som har gett mig så många skratt och samtidigt gett mig snudd på hjärtinfarkt. Men nu är de flygfärdiga och redo att ge sig ut på andra äventyr många av dem. Några av dem kommer tillbaka för ett fjärde år (eller snarare en termin) i höst för att läsa klart vissa kurser. Då får jag se dem igen. Men inte alla.

Men den här dagen ska det vara glädje. Efter en fin studentlunch var det utspring och jag fick hälsa på en massa släktingar till eleverna och det var kramar, glädje och tårar. Efter det var det dags att åka flak genom staden och självklart så rullade regnmolnen in just när vi var på flaket. Blöta och kalla åkte vi runt, men eleverna hade så roligt och var så glada så de kände nog inte hur kalla de var. Det var så roligt att se hur alla människor vinkade och hejade på oss när vi åkte förbi. Gamla tanter vinkade med käppar och små barn vinkade glatt med nappen i mun. En härlig upplevelse.

Nu är det nog dags att lägga sig snart, för jag är helt slut efter den här dagen. Både fysiskt och mentalt.

Konsert igår

Igår var maken och jag på en konsert där dotterns skola firade att de hållit på med musik i 15 år. I år firade de i Berwaldhallen med en stor konsert. Det är så härligt att höra dessa underbara barn och ungdomar musicera tillsammans. Det är barn från förskolan upp till Gy3 och det finns också en pre-collegeutbildning. Det är så härligt att se de små knattarna i förskolan sjunga och dansa, och jag fäller alltid en tår över dessa småttingar. Men även de äldre elevernas skicklighet är helt makalös. Dottern sjunger mestadels när det är konserter, hon spelar piano annars.

Här är ett litet klipp som visar när de spelar och sjunger Carl Orffs O Fortuna ur Carmina Burana. Dottern står i kören till höger.