Fridas bok!

Nu har jag beställt Fridas bok Charlotte Hassel! Den är så vacker, och SOM jag längtar efter att få läsa den!

Sorg, glädje och tacksamhet

Läste nyss era kommentarer på mitt förra inlägg och grät så det forsade. Sorgen gör sig fortfarande påmind och just nu går jag igenom en jobbig tid. Små saker i livet gör att jag påminns om vad jag förlorat. Häromdagen hittade jag i frysen en burk sylt som pappa gjort, och bara att se hans speciella handstil rammade mig hårt. Nu närmar sig årsdagen av mammas död, och i helgen lär jag inte vara så glad, men dottern konfirmerar sig på söndag så jag får väl bita ihop för hennes skull.

Pappas sida är helt borta. Han hade inga syskon, och den lilla släkt han har (några kusiner) har vi så gott som ingen kontakt med. Mamma har sina 4 syskon och sin mamma (min mormor) kvar, så där har vi ju lite släkt. Dessutom är det så att jag har i förra veckan fått insikt i att vissa släktingar inte var de man trodde, och det har smärtat oerhört. Nu gråter jag ett par dagar, men jag vet att jag kommer snart ut på andra sidan och mår ok igen.

Det jag har insett med stor glädje är att jag är så OTROLIGT tacksam över den värme och sympati jag mötts av på bloggen. De fina kommentarerna jag fick gjorde mig så rörd så jag grät. De flesta människor jag lärt känna genom bloggen har jag inte träffat på riktigt, men jag önskar så att jag fick göra det. Jag är så himla tacksam över att det finns så himla fina människor som på ett så vackert sätt ger mig - en okänd människa - sin omtanke. Jag tycker det är fantastiskt glädjande att det finns så snälla människor, trots att vi aldrig setts i verkligheten.

Tusen tack mina underbara, fantastiska, omtänksamma bloggläsare. Önskar att jag kunde tacka er alla personligen och bjuda er på en fin middag. Nu går ju inte det, så jag får väl lägga upp en fin inspirationsbild på en middag.

Tusen tack till er alla underbara människor!

Sorg

Idag har jag haft en dipp i sorgen efter mina föräldrar. Dottern är pianist och spelar så himla bra, och idag när hon satt och övade på ett stycke som är så vackert så började jag gråta. Jag var i köket och lagade mat och grinade så tårarna sprutade. Min mamma älskade musik och blev så glad när dottern kom in på den skola hon går i nu som är inriktad på musikundervisning. Hon älskade att gå på hennes konserter och var så stolt över henne att hon är så duktig. Samma sak med min pappa. Han bodde så långt bort så han var aldrig på någon konsert, men han hörde ju henne öva och han var också stolt över hur duktig hon är.

Det gick upp för mig idag, där och då, att de aldrig får höra henne spela mer, och det vred om i mig medan jag lyssnade på när hon övade det här stycket:

Jag tror att de sitter i sin himmel och lyssnar och njuter av hennes spelande. Jag kände av mammas närvaro idag... På lördag är det ett år sedan hon dog...

11 september

Alla minns vad man gjorde den här dagen. Dagen då världen förändrades. Dagen då vi skakades om på ett sätt som vi inte riktigt har hämtat oss från ännu. Dagen som man aldrig i sina vildaste fantasier skulle tro kunna hända.

Jag minns så väl när jag fick veta vad om hänt. Jag hade jobbat hela dagen och var hemma i min lägenhet med min dotter som då var 4 år. Min exman och jag hade just gått igenom vår skilsmässa, och han skulle komma till lägenheten av någon anledning som jag inte längre kommer ihåg. Han sprang in och ropade: "Du har väl hört?" Jag var helt oförstående, för jag hade inte hört någonting trots att klockan var runt 6 på kvällen. Han sade att det varit ett terrorattentat mot USA och jag trodde inte det var sant. Jag slog på TV:n och möttes av bilderna av de brinnande tornen som rasade ihop. Den bilden har förföljt mig än idag för den är så fruktansvärt gräslig bortom ord och förståelse.

Några dagar efteråt blev jag sjuk i influensa med hög feber, och de feberdrömmarna var de otäckaste jag varit med om någonsin.

Den ena drömmen handlade om att jag var instängd i ett av tornen och beslöt mig för att hoppa. Den där känslan när jag föll mot marken går inte att beskriva, trots att det var den dröm som jag vaknade upp ifrån. Många hoppade från tornen och fick aldrig vakna upp mer.

I den andra drömmen satt jag i det plan som skulle krascha med torn 2. Jag såg genom flygplansfönstret hur det ena tornet brann och skräcken när jag såg tornet närma sig och jag visste att vi skulle krascha och jag skulle dö var hemsk. De där drömmarna lever med mig ännu och jag kan komma ihåg skräcken och maktlösheten jag kände i båda drömmarna, trots att det gått tio år.

Idag går mina tankar till de som dog den här vackra septembermorgonen då en hel värld skakades om, och självklart till deras anhöriga som lever vidare med minnena.

Skrivardag

Idag lär jag nog tillbringa en del tid vid datorn misstänker jag. Jag hade först tänkt att vi skulle hitta på något skoj tillsammans, jag och barnen, men det lär bli hemma-dag idag.

Igår åkte vi till Farsta och gick på det där Kinahaket som har en jättegod buffé för ett bra pris. Vi åt tills magarna stod i fyra hörn, och sen gick vi in i shoppingcentret. Vi skulle leta några saker, men så trillar sonen handlöst (på ett slätt golv... fattar inte vad han gjorde egentligen...) och gör sig mer illa i den redan onda foten. Jag fick bära ut honom till bilen eftersom han inte kunde gå. Egentligen kunde han, men han var trött och behövde väl lite ömhet så jag fick bära.

Han har fortfarande lite ont i foten, så vi får ta en lugn dag hemma. Han får se film och spela spel så hinner jag skriva lite mer. Kanske jag måste jobba lite på uppsatsen också... Men först ska den digitala lien (deleteknappen) få jobba lite till, och jag ska skriva klart en ny scen.

Ha en härlig lördag allihop.

Lien går varm i manuset

Jag kapar för fullt i manuset. Bort med onödiga kapitel som ändå inte tillför någonting väsentligt, och ord och meningar ändras. Ibland undrar jag om det verkligen är rätt att ta bort ett helt kapitel, och visst svider det lite i bröstet när jag vet hur mycket arbete som ligger bakom. Men är det stora stycken som tas bort (typ ett helt kapitel) så lägger jag det i ett dokument som jag kallar "urklipp". Där får det ligga ifall jag skulle vilja lägga in det någon annan stans eller skulle vilja använda mig av något i det urklippet. Hittills har jag inte behövt använda mig av något, utan manuset blir luftigare och bättre utan dem.

Från min allra första version av manuset till det som jag arbetar med nu har det till dags dato försvunnit 43 000 ord. 43 000 ord! Nästan 200 000 tecken är borttagna. Otroligt mycket egentligen när man tänker efter. Nu sitter jag förvisso och skriver till ett nytt kapitel, men fler ord lär det bli som ryker innan det är klart.

Nu är det fredag kväll och dottern och jag ska ha lite fredagsmys om en stund när den übertrötte sonen lagt sig.

Refusering och VAB

Igår lekte sonen på dagis och han hade väldigt kul, ända tills det hände. Han och en kompis krockade så han ramlade och vrickade foten i fallet. Han haltade hem och hade en punkt på foten som gjorde ont när man kände efter. Ingen svullnad och inte blå och han kunde röra tårna. Skönt det då så det inte är brutet. Under kvällen blev foten bättre så han kunde gå på den, och jag hoppades att det skulle bli bra tills idag. Men i morse hade han fortfarande ont så han fick vara hemma idag och vila upp fotstackaren lite. Så idag blir det lite uppsatsskrivande (om det går när han är hemma och babblar hål i huvudet på mig. Hihi...) Kanske det går lättare med lite nöjesskrivande istället... Vi får se.

När jag öppnade min mailbox i morse hittade jag en refusering på mina barnmanus. Jag hade faktiskt glömt bort att jag skickat till det förlaget, så jag blev lite snopen. Det tog dem bara 8 månader att läsa och refusera, och de bad faktiskt om ursäkt att det tagit sån tid. Annars ett standardmail...

Tur det finns kaffe att pigga upp sig med. Nu lite redigering.

Inget skrivande idag...

Varken nöjesskrivande eller uppsatsskrivande. Men jag tänker ständigt på mina manus. Jag visualiserar att jag redan är utgiven och etablerad som författare.

Men nu ska den här blivande etablerade författarinnan ta och lägga sig. Visualisera var det ja...

Lekionsplanering hemma i soffan...

Jag jobbar 75%, och det är jättebra. Tyckte jag. Jag ville jobba deltid för att hinna klart med min uppsats i tid. En bra tanke, men dessvärre fungerar det sådär. Jag har arbetstid till 16.45 och jag ska gå hem 14.45, vilket är mitt i en daglig mötestid... Jag hinner därmed inte ha så mycket planeringstid (som annars är schemalagd på eftermiddagen), vilket leder till att jag ofta får lektionsplanera hemma. Som nu. Imorgon ska jag prata dokumentation i vården. Tjohoo! *not*

10 000 och omgjort barnmanus

Ja, då har jag passerat 10 000 besökare. Löjligt att ens bry sig om det, men ändå så kul. Jag är rätt nördig egentligen eftersom jag installerade en besöksräknare bland det första jag gjorde när jag startade den här bloggen. Jag ville se om det är någon över huvud taget som är intresserad av att läsa min blogg, och det visar sig ju att det finns det. Jag är så himla glad för er alla underbara människor som läser och kommenterar i min blogg. Utan er skulle den inte finnas. Faktiskt. Jag var på väg att sluta blogga ett tag i våras, men kom tillbaka igen eftersom jag insåg att jag skulle sakna alla fina människor som jag stött på genom bloggen. Både människor jag träffat på riktigt och människor jag gärna vill träffa. Den dagen jag får mitt manus utgivet, då ska jag bjuda in mina fina bloggvänner på min release. En dag så...

För övrigt så har jag hunnit ändra om lite i ett av mina barnmanus och skrivit om följebrevet till barnmanusen. Nu ska jag låta det vila lite ett par dagar innan jag tar mig an det igen för slutredigering, och så ska jag skicka in det till ytterligare ett förlag som jag av någon konstig anledning inte skickat till!

Har by the way ätit världens godaste äppelkaka med vaniljvisp ikväll. Helt kolhydratfritt förstås... *host, host...*

Snart 10 000!

Helt otroligt! snart har jag haft 10 000 unika besökare på min blogg! Jag är så oerhört glad och tacksam för alla som kommer och läser hos mig, även om jag vet att bloggen numera är lite halvtaskigt uppdaterad och dessutom inte den mest spännande att läsa då livet inte rymmer så mycket nöjesskrivning för tillfället.

Idag sitter jag och skriver uppsats för brinnande livet. Maken har tagit sonen och åkt iväg en stund så jag ska få det lugnt hemma, vilket jag är tacksam för. Jag har kommit en bra bit på väg nu, och jag börjar ana slutet. 1,5 månad kvar innan jag examineras... Pirrigt!

Nu ska jag fortsätta skriva uppsats. Hejåhå!

5 kvar till 10 000... Oiiii!

Vässar följebrevet

Nu är det ännu bättre, ännu mer oemotståndligt. Nu ska jag bara redigera klart så är det dags att WOW-a förlagen med mitt ny-gamla manus.

Ja hörrni...

Vart tar tiden vägen kan man undra...? Jag fattar inte vad som händer. Dagarna bara rullar på och jag hinner inte med något annat än att vara lärare och mamma. Allt annat får ligga på hyllan tills vidare. Men imorgon ska jag jobba lite med uppsatsen, och kanske hinner jag skriva lite på mitt manus också.

Hoppas.

Vill.

Ska!

Huvudvärk

Huvudvärk igår och huvudvärk idag. Det är inte helt oväntat om man säger så. Det är en stress som var svår att greppa innan, jag som suttit hemma framför datorn i 1,5 år och pluggat... Nu är det lektionsplanering (både på jobb och hemma), lektioner, möten, pedagogiska luncher, strul med min jobbdator, skrik och skrän i korridorer av hormonstinna tonåringar... Puh! Inte konstigt att man är helt slut i huvudet när jag kommer hem, och då slutar jag ändå 2 timmar tidigare varje dag.

Jag märker att jag spänner ihop käkarna, så jag får spänningshuvudvärk också som lök på laxen.

Men det är kul att undervisa! :)

Nä...

Det blev inget redigerande. Jag var för trött och somnade på soffan istället, och vaknade lagom till middagsdags.

Nu ska jag ta och lägga mig i sängen istället. Jag är så himla trött eftersom vi lade oss kvart i 3 igår natt. Hupp!

Imorgon blir det en dag med ett par beslut att fatta och eventuellt ett par halvjobbiga samtal som måste genomföras beroende på besluten som ska tas. Därför är det bra att jag lägger mig nu och sover så jag är klar och redig i huvudet inför morgondagen.

Sov gott.

Årets kräftskiva

Igår hade vi årets traditionsenliga kräftskiva. Som alltid var det väldigt trevligt med god mat och mycket skratt. Alla bidrog med olika maträtter, så det fanns att äta både för vuxna och barn. Vi hade bara svenska kräftor som en bekant till makens bror fiskar och kokar. Så himla gott! Vi satt och åt, pratade och skrattade tills klockan var halv 3 på natten. Vi hade ju en sån otrolig tur med vädret också, och när vi gick och lade oss så var det 19 grader ute! Vi satt ute på terrassen hela kvällen och njöt av maten och sällskapet. Det roliga var att nästan alla barn var i samma ålder (tonåren), så de hade jätteskoj ihop trots att flera av dem inte hade setts förut. Det blev lite "sanning och konka" och lite midnight-fotboll utomhus i mörkret... Hehe.

Nu har alla övernattande gäster åkt hem, så det är tyst och tomt i huset igen.

Solen skiner och jag har ingen lust att göra någonting annat än bara slappa. Är alldeles för trött för att orka göra någonting vettigt. Kanske ska jag redigera lite grann medan dottern spelar Sims, sonen spelar Pettson och maken vilar. Då är det lugnt och skönt.

Frustrerad!

Jag vill så mycket men hinner ingenting. Jag vill hinna skriva, men tiden räcker inte till. Jag är så trött så jag knappt orkar tänka tanken på mina manus. Behöver redigera klart Prövningar, och redigera lite på barnmanusen innan jag ska skicka dem till ett förlag snart. Jag vill, men hinner inte och orkar inte och det gör mig så frustrerad eftersom jag mår som bäst när jag sitter ner framför datorn och försvinner in i in egen värld tillsammans med mina karaktärer. När ska jag hinna? När ska jag orka? Jag vet att den värsta jobbstressen snart ger sig (och byts ut av en helt annan stress), och då hoppas jag att jag ska hinna skriva lite grann i alla fall. Jag vill och jag ska.

Jo, jag ska.

Snart.

Vilket år som helst nu...

Multitaskar... till en viss gräns!

Nu har det varit tyst i bloggen igen, och jag ber om ursäkt för det. Men så här ligger landet för mig:

• Jag är nybliven lärare och håller på och lär mig hur man gör. Det är AS-jobbigt! Jag är ständigt förvirrad, trött och utpumpad. Särskilt idag när alla elever kom. Då blev det full fart. Jag läser böcker (Gymnasieskola 2011 från skolverket är ett bra sömnpiller... rekommenderas!), kurslitteratur, fixar praktikplatser, försöker planera kommande lektioner och samtidigt ska jag vara mentor till 22 elever! PLUS att vi ska ha en lärarkandidat från oktober som ska gå med mig till viss del. Vad jag nu kan lära henne, jag som knappt varit ute i verksamheten än... Nåja.
• Vi håller på och styr upp en stor kräftskiva som ska gå av stapeln på lördag. Samma dag ska vi på dop på förmiddagen...
• Dottern ska konfirmeras om 3 veckor och nu är det väl dags att börja planera det inser jag!
• Jag skriver på uppsatsen när jag hinner (dvs på helgerna...)
• Jag försöker ha ett familjeliv också mitt uppe i detta kaos.

Jag är redan utmattad!

När är det jullov?!

Världens längsta bokbord

Inne på Drottninggatan i stan idag var det världens största bokbord. Så himla mycket folk som ville köpa böcker! Jag med. Jag hittade 2 st historiska böcker som jag ska visa sen.

Nu ska jag duscha sonen.

Mina nya naglar

Efter 2 timmar blev de klara. Visst är de fina?! Hon som gjorde naglarna åt mig sade att har man väl börjat så är det som en drog. Jag är jättenöjd och nu ska jag bara lära mig att hantera vardagen med långa naglar. Ett angenämt problem. Det känns lyxigt att få skämma bort sig själv lite. Jag behövde det.

Zzzz....

Första veckan har gått och jag är så mördande trött (apropå mitt förra inlägg om deckare => deckare innehåller mord.... nej förlåt, det var långsökt, jag ber om ursäkt för den).

Hela veckan har gått till att städa, rensa, försöka få till ett datakonto (som fortfarande efter en vecka inte lyckats), bli lite briefad om eleverna, hitta kursböcker, hitta annat material, hitta en plan för upplägget, hitta praktikplatser till eleverna och mitt i detta kaos ska jag hitta min roll som lärare. Phu!! Men det ska nog gå bra hoppas jag.

Nu ska jag stänga ner twitter och facebook och ta och lägga mig. Imorgon ska jag fixa mina naglar! Woohooo!

Tävlingsdags igen

Hittade i elfte timmen Läckbergs deckarstipendium (sorry, bloggar från telefonen och har ingen länk här) som Amelia anordnar i år igen. Självklart hänger jag på. Nu håller vi en tumme eller två för att det ska bli mig hon ringer till!

Lite kvällsshopping

Åkte en sväng och shoppade. Maken behövde lämna en kostym på kemtvätt och köpa en ny kostym och jag behövde en ny parfym eftersom min favvo tagit slut. Efter mycket luktande blir man "blind" i näsan och det blev min favvo ändå till slut.


Så bokade jag äntligen tid för att förlänga mina naglar! På lördag blir det av! Tjohoo!

Kvällslektyr

Schemaplanering... Läsa på kursmål... Läsa igenom de ämnesintegrerade uppdragen som eleverna ska utföra...

Gäspar...

Oj, vilken dag!

Phuuuuu! Överlevde första dagen på jobbet. Hurra. Hade lite info med rektorn där hon berättade om elevintag osv och vi nya lärare fick presentera oss. Så fick vi sitta i arbetslagen och jobba resten av dagen. Det känns som ett bra arbetslag, och nu ska jag ta och fixa till mitt skrivbord och min skrivhörna i arbetsrummet. Känns jätteskoj att få sätta igång nu på allvar, och imorgon ska jag jobba mer med de andra ämneslärarna med elevernas uppgifter som de ska lösa under terminen. Vi jobbar ämnesintegrerat, så de kan t ex få skriva en uppsats om cancer och då bedömer jag som vårdlärare det medicinska, och svenskläraren bedömer uppsatsskrivandet. Två flugor i en smäll alltså. Jag tycker det är jättespännande och ser fram emot att få jobba så här.

Nu ska jag fika klart lite LCHF-äppelpaj med äpplen från våra träd. Mums!

Förlåt...

Återigen har tiden bara flugit iväg utan att jag har hunnit med mig själv nästan. Och bloggen ska vi inte ens tala om. Den har fått stryka på foten igen över helgen, och för det ber jag om ursäkt.

Jag hade två jätteroliga dagar i Skövde med mina blivande kollegor (och kollegor från flera delar av vårt land). Vi bodde på hotell Billingehus, där de hade kanongod mat, en hotellfrulle to die for, stor konferenslokal, roliga events, och en makalös utsikt över Skövde. Det var riktigt trevligt, och nu känns det inte fullt så läskigt att börja jobba imorgon när jag ändå har träffat mina kollegor och pratat och umgåtts med dem. Skönt. Imorgon börjar det. Då är det planeringsvecka innan eleverna kommer nästa måndag. Hu! Läskigt trots allt.

Igår och idag har vi bara umgåtts med syster och hennes sambo, makens bästa vän och vi i familjen. Vi har njutit av livet, ätit gott, druckit gott och skrattat gott och igår njöt vi till Notting Hill med sjukt goda ostar och vindruvor och färska fikon! Mmm.

Idag har vi rensat 6 kg kantareller (syster+sambo köpte på Hötorget och glömde kvar dem i vår källare, så det vara bara att ställa sig och rensa och förvälla), och vi var så less så vi åkte till vårt favorit-Kinahak och käkade Kinabuffé. Gott.

Nu är vi mätta och belåtna och egentligen ska jag skriva lite uppsats innan jag lägger mig, men jag tror inte jag orkar det. Ska lägga mig tidigt och kanske läsa lite innan jag somnar. Blir en lång dag imorgon...

God natt. :)

På väg

Sitter på tåget och längtar efter kaffe! Visst finns det kaffe i restaurangvagnen, men det smakar ju sådär... Resan tar ju bara 2 timmar, så jag får väl vänta tills vi är framme. Är vi framme snart?!?!

Nya hårfärgen

Väldigt rött. Men snyggt. Vad sägs? Nu ska jag packa det sista och sen lägga mig. Imorgon blir det kick-off i Skövde. Spännande och döläbbigt!

Håret klippt

Håret är klippt och nytt smink för 650 kr inhandlat. Dessutom lite ny hårfärg som jag ska fräscha upp håret med (=dölja allt det gråa). Jag är väldigt gråhårig för att vara så pass ung, men det är ett arv efter mamma. Jag minns hur hon färgade håret jämt när jag var liten. Jag började få grå hår redan när jag var 27 år! Sedan har det bara eskalerat och nu är jag rätt grå vid tinningarna och mycket grå stänk i det "vanliga" håret också. Buhuu. Fast när jag färgar (med henna) så blir det ju snygga, röda slingor av det grå. Det är ju en fördel då.

Jag hann inte fixa naglarna, det var för lång kö till att ens komma fram till disken och fråga eller boka tid, så jag får väl göra det senare. I helgen kanske.

Ikväll kommer bild på nya frisyren med färg i.

Make-over

Idag ska jag ta och gå till frissan. Det är hög tid om man säger så. Jag ska ju dessutom träffa mina kollegor imorgon för första gången, när vi ska på kick-off, och då måste jag ju se skaplig ut. Hihi... Inser att när jag har varit hemma och pluggat i 1,5 år, så har jag inte köpt särskilt mycket kläder (mest myskläder...), och mitt yttre har förfallit helt. Ska köpa nytt smink, klippa mig och kanske till och med fixa naglarna (om jag hinner...). Ikväll ska jag ta och färga håret också, för det var ett tag sen jag gjorde det ... Ska bli skönt att fixa till sig nu och bli ett nytt jag. :)

See you on the other side.

Ja, hur går det med skrivandet då?

Jag måste ju uppdatera er med mitt skrivande. Nöjesskrivandet, that is... Inte uppsatsen, den kan jag berätta om vid ett annat tillfälle. Kanske.

Mitt 1700-talsmanus har jag inte skrivit en bokstav på under hela sommaren, för jag har inte haft någon som helst tid eller ens inspiration. Istället har jag påbörjat uppföljaren till mitt medeltidsmanus Prövningar. Jag har tänkt länge på hur jag skulle börja, och en dag satt jag och läste en mening i en annan bok, och då kom det bara som ett rinnande vatten. Skrev 4 sidor på nolltid. Men sen har jag inte skrivit mer på det manuset. Jag håller på och redigerar Prövningar för sista gången. Jag tvättar bort massor av oväsentliga passager, och skriver en ny scen. Det känns jättebra. Nu är manuset bättre än någonsin, och när jag är klar så ska jag skicka till två förlag. Dessutom har jag mailat två förlag för att kolla intresse, men än har de inte hört av sig...

Nu ska jag redigera lite till. O vad roligt!

Har läst...

De här böckerna har jag hittills hunnit med att läsa i sommar.

Bara en pärla - Karina Johansson

Styggelsen - Amanda Hellberg

Vecka 36 - Sofie Sarenbrant

Lila Hibiscus - Chimamanda Ngozi Adichie

Jag kommer att ge recensioner på böckerna så småningom, men jag kan meddela att jag fascinerades av alla böckerna, fast på olika sätt.

Jag har massor av intressanta böcker kvar att läsa som jag beställde i juni. Ska visa sen vad jag har kvar att se fram emot. Nu ska jag skriva lite uppsats. Hejåhå... Stånk!

Upp- och nervända världen

Jag upphör aldrig att förvånas över vårt svenska rättssystem och hur vi reglerar påföljderna i domstolen. Jag blir alldeles matt, och så himla förtvivlad. Gång på gång visar man att människoliv inte är lika mycket värt som pengar, och nu har det hänt igen. Ett gäng gubbar, den s.k. "Gubbligan" har rånat banker, de riskerar 6-7 års fängelse, för att de "visat synnerlig råhet och hänsynslöshet". Fyllot som körde ihjäl en tvååring får bara 2 år och 4 månader i fängelse. Är det inte "synnerlig råhet och hänsynslöshet" att med 2,5 promille i blodet sätta sig i en stulen bil och vansinnesköra så en liten tvåårig flicka mister livet?!

Jag bara undrar...

Pengar kan man ersätta, men inte ett människoliv. Hur tänker de egentligen?! Jag fattar det bara inte...

Invänjning påbörjad

Bara att börja vänja sig vid alarmet... Buhuu. Vill inte!

Londonpresenter!

Fick presenter från dottern idag som hon hade köpt i London. Det har varit så jäktigt och knasigt efter hon kom hem, och nu har hon varit hos sin pappa i 2 veckor men återkom hit idag. Då tog vi presenterna idag istället. Fick två härliga handkrämer! Den till vänster luktar rosor och glittrar fint! Den till höger är fairtrade och luktar aprikos. Lovely! Tack sötbarn!

Blogglov och besökare

En sak jag fascinerats över under mitt blogglov är att jag haft så många besökare per dag, trots att jag skrivit att jag har blogglov. Alltså händer inget nytt i bloggen. Förvisso verkar det vara många google-sökningar på bilder jag har i bloggen, men en del kommer ändå från andra håll (jo jag har den funktionen att jag kan se varifrån alla besökare kommer... via susnet.nu som tillhandahåller min besöksräknare). Rätt intressant ändå, och jag är så glad för alla som kommer förbi. Tyvärr har jag inte kunnat säga hej till er som besökt min blogg i sommar, så jag gör det nu:

Men ååh!

Jag som skulle till biblioteket för att låna kurslitteratur ser nu att alla böcker är utlånade till slutet på månaden! Hjälp! Vad göra? Ska jag verkligen behöva köpa böckerna? Uppenbarligen. Jag får nog ta och bege mig till akademibokhandeln och se om böckerna finns där och vad de kostar.

Suck.

Fuck.

I'm back!

Sisådärja. Nu sparkar vi igång höstterminen med en rejäl kick, trots att det egentligen är sommar fortfarande. Men idag kändes det som höst. Igår kväll och i natt regnade det efter flera veckors torka, så det var verkligen välbehövligt. Luften idag är friskare än på länge, men nackdelen är att det är svalare. Jag fick verkligen riktig höstkänsla när jag gick med sonen till dagis idag för första gången på 8 veckor.

Jag ska inte tråka ut er med att berätta vad jag gjort under hela sommaren så jag punktar bara upp lite snabbt:

• Skrivit uppsats
• Lekt med sonen
• Fixat jobb
• Läst böcker
• Läst kurslitteratur
• Intervjuat två personer till min uppsats
• Jagat ännu fler
• Åkt på norrlandsturné #1 (Härnösand där vi sov över hos min moster -> södra Lappland till min mormor (hon lever än, 95 år gammal och helt klar i huvudet) -> södra Jämtland där vi har stugan och där stannade vi en vecka med syster och hennes familj.
• Åkt på norrlandsturné #2 till Tornedalen där makens familj bor. Där blev det mycket flytthjälp eftersom hans mamma ska flytta till lägenhet då huset är för stort för henne själv att bo i.
• Mer uppsats
• Påbörjat en uppföljare till mitt manus Prövningar

Nu är det sista lediga dagarna innan jobbet börjar med kick-off på torsdag. Ska bli spännande men fruktansvärt läskigt att börja jobba igen. Hu! Vad är det för jobb då? Jo, jag är nu gymnasielärare i vårdämnen på en privat gymnasieskola i Stockholm. Spännande var ordet, sa Bull. Ska berätta mer om det längre fram.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och sedan är det dags att ge sig av till biblioteket för att låna lite böcker till uppsatsen. Den ska vara klar om ca 2 månader, så jag får ta och kämpa på för att få den färdig. Pust, pust...

Som avslutning: en bild på mig tagen i Tornedalen vid halv 1 på natten. Visst är det vackert? Inte förgrundsmotivet kanske, men bakgrunden...

• 

Såja, nu har jag tråkat ut er tillräckligt mycket. ;) Det blir roligare framöver, promise.

Nu hjälps vi alla åt, eller hur?!

Simona Ahrnstedt har startat en insamling för att hjälpa Kvinnor och Flickor genom Action Aid. Nu måste vi alla hjälpas åt att skänka pengar. Man kan tycka att en liten summa inte hjälper något, men om alla tänker så så blir det ingen som skänker något alls. Vi kan alla offra en timlön för att ge fattiga kvinnor och flickor en möjlighet till ett lite bättre liv. Det är vår skyldighet, vi som lever i överflöd och bor i ett land där våra flickor har samma möjligheter som pojkarna till utbildning, rösträtt och jämlikhet. Alla kvinnor och flickor har inte den möjligheten. Därför måste vi alla hjälpa till. Många bäckar små blir till slut en stor, brusande flod.

Jag gör det. Gör du? Klart du gör. Kom igen nu! Gå in nu på Simonas sida och hjälp till med hennes insamling!

Snart dags...

Semestern börjar närma sig sitt slut, och därmed även min bloggpaus. Men än är det lite tid kvar. Ville bara att ni skulle veta det. Utifall att. Jag har börjat kika lite i era bloggar igen för att uppdatera mig lite (ok, jag har faktiskt läst lite under sommaren också, men inte orkat kommentera alla). Jobbar för fullt med min uppsats, samtidigt som jag börjar känna fjärilarna i min mage ge sig tillkänna inför jobbstarten den 11/8. Jobbet börjar med en kick-off, och sedan måndag 15/8 börjar jag jobbet med planering och sånt inför att eleverna kommer den 22:a. såja. Nu vet ni litegrannn i alla fall. Nu ska jag återigen återgå till semestern.

Återkommer måndag 8 augusti med full kraft igen. Bjuder fram till dess på en underbar vy från midnattssolens Tornedalen.

PS. Det här var ju himla kul att skriva blogginlägg igen. Jiihaa!